Harry Paulnitz bok ”Skånska – ett underbart språk” finns att köpa när Harry Paulnitz ställer ut på konstrundan på Strandvägen 26 i Ringsjöstrand mellan 15 och 17 april.
FOTO OCH TEXT: TOBIAS LAGERHOLM, HÖÖR, SKÅNSKA DAGBLADET 2022-04-13
Glyttiga fubbickar blev bok
Harry Paulnitz följde sin pappas råd och skaffade sig ett riktigt jobb. På fritiden har det varit viktigt att ha roligt. Så kul att ett personligt intresse för skånska uttryck resulterat i en egenutgiven bok.
Ord som glyttig, harrlitt och jiddra har kanske de flesta av oss hört någon gång. Hönting (tönt), lómmeflaska (fickplunta), och pjalleri (trams) är möjligen desto ovanligare.
Kanske är det många gånger en generationsfråga. För Höörsbon Harry Paulnitz har arbetet med boken ”Skånska – ett underbart språk” varit ett sant nöje.
Allt började på en fikarast på jobbet när han och kollegan Jesper von Wowern började prata om skånska uttryck.
– Det blev fler och fler ord och ganska snart började jag skriva ner dem, berättar Harry Paulnitz.
Trots många år som boende i Svedala och Höör sitter Limhamnsdialekten i. Det var där i ett rum med kök med kallvatten på Glasbruksgatan som 68-årige Harry Paulnitz tillbringade första åren av sitt liv. Minnena är inte ljuva.
– Vi hade det tufft och ett utländskt efternamn hjälpte inte att få kompisar. Jag fick se till att ha kul helt enkelt och hade en busig ådra i mig. En gång målade jag husets soptunnor gula och då var vicevärden inte glad, berättar han.
När Harry Paulnitz skulle börja skolan blev hans familj erbjuden en lägenhet i Malmöområdet Katrinelund.
– Det var himmelriket. Den hade varmvatten och det fanns barn på gården att leka med.
En inspirerande lärare i skolan uppmanade Harry Paulnitz att fördjupa sig inom sina intressen konst och litteratur.
Samtidigt fanns det en pappa som ville annat.
– ”Läs och måla gärna på fritiden. Men se till att skaffa dig ett ordentligt jobb”, sa han till mig. Snäll som man var så lydde jag hans råd.
Som 20-åring började Harry Paulnitz läsa juridik i Lund. Första året var en chock.
– Det användes ord jag aldrig hade hört. ”Löpande skuldebrev” pratade man om, jag satt som ett frågetecken. Så jag tog ett studieuppehåll på några år innan jag kom tillbaka. Ettan på Limhamn fanns ändå i bakhuvudet.
Efter examen startade Harry Paulnitz egen byrå inom familjerätt. Det innebar mycket vårdnadstvister och skilsmässor men också att hjälpa småföretagare med olika tvister.
Brottmål har han undvikit förutom vid ett tillfälle när han ville hjälpa en ung man som smugglat lacostetröjor.
– Jag tyckte synd om honom.
– Juridiken har varit ett sätt att klara uppehället. Privat har jag brunnit för att måla. Monet och William Turner har varit förebilder.
Så var det då de skånska orden som Harry Paulnitz började samla för tio år sedan. Tanken föddes på att ge ut en bok men så kom pandemin emellan.
– Jag blev svårt sjuk i covid-19. Jag hade syrebrist och ville bara sova. När min fru hörde hur jag kippade efter andan, ringde hon ambulans. Läkarna sa att om jag kommit in till sjukhus ett dygn senare hade jag nog inte klarat mig.
Harry Paulnitz tappade 15 kilo och fick lära sig gå igen.
– Det var under rehabiliteringen som jag bestämde mig. Nu ska det bli en bok.
Så blev det. Harry Paulnitz har samlat ihop cirka 900 skånska ord och uttryck. Därutöver finns skånska matrecept, historiska tillbakablickar, en text om den skånska flaggan och tankar kring synen på skåningen.
– Man kan kalla det en historisk resa. Personligen tycker jag det är trist att skåningar ofta kallas halvdanskar. Det finns ingen skåning som inte vill tillhöra Sverige.
Trots att rikssvenskan kanske breder ut sig mer och mer via tv och radio är inte Harry Paulnitz orolig för det skånska språket.
– Jag tror det lever kvar länge. Skånskan är ett mustigt och målande språk, säger han.
Harry Paulnitz skånska favoritord
Vi bad Harry Paulnitz lista sina fem favoriter från boken.
1. Fubbick. Fåne. Själva ordet är uttrycksfullt och man hör att det inte är något bra, även om man inte förstår själva ordet.
2. Gensare. Tjusigt ord för pullover.
3. Skrangelbejn. Benrangel. Man kan höra på ordet att det är någon som är riktigt mager, ett målande ord.
4. Studerompasö. Eget skånskt ord för oxsvanssoppa, ordet finns inte i riksdanskan heller. Sö betyder soppa.
5. Glyttaglytt. Ett roligt ord för barnbarn.